Jaha idag blir det lite av ett eldprov. Stort kalas då min far fyller 70 år och Eddie måste följa med. Jag har förberett honom noga men lite nervöst är det då jag tror han börjar komma in i tonårstrotsen och stänger av öronen ibland. Ibland skäller han för att få uppmärksamhet och när han gör det här hemma nonchalerar vi honom totalt, tittar inte ens åt hans håll. Då slutar han snabbt och vi pratar med han igen när han lugnat ner sig.
Det hela känns svårare att nonchalera skällandet på ett kalas då det beräknas komma ca 40 gäster... Han har ju varit med på julen där hos min far och då är vi ca 20 personer och då stängde vi in honom i rummet bredvid där vi åt med hjälp av en plyfaskiva. Han såg oss alltså men fick vackert ligga där. Han var så nöjd då i julas med den lösningen, inget gnäll eller rastlöshet alls, låg så fint och väntade och sov mest.
Han borde vara gräsligt trött nu då jag började morgonen med en två timmars skogspromenad med en massa uppletanden, balansera på stockar osv. Efter det for vi till stallet där han var så duktig inomhus medans jag grejade men utanför stallet fick han totalt spunk. For in i hagen som en skållad råtta så hästskit och lera yrde. En ny unghäst blev sur satan och jagade efter honom genom hela hagen till han sprang ut igen, rätt åt han kan jag känna då han dissade mina inkallningar totalt.
Nu har han en kort vila i hallen då jag ska ut och lägga ett spår åt honom och efter det blir det bad innan kalaset börjar.
Blir han allt för jobbig på kalaset får han ligga i bilen med jämna mellanrum, han gillar det och slappnar av där. Men som sagt han borde vara trött så bara han kommer till ro och ingen stör honom så somnar han förhoppningsvis i rummet han får till sitt förfogande, precis som på julafton. Men ibland är det svårare att uppfostra människor än hundar har jag märkt.
Önska oss lycka till.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar